Här ser du Målaremästarnas förslag i sin helhet. En av de viktigaste förändringarna är att avskaffa Semesterkassan. En annat att införa ett kompletterande lönesystem.
Bakgrund
En av grundtankarna med kollektivavtal är att arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt intresse – produktionen ska öka. Ökad produktion leder till stigande vinster och investeringar, högre löner och ökat välstånd.
Under mer än ett års tid har världsekonomin genomgått en dramatisk förändring och det är fortfarande inte möjligt att förutse vad finanskrisen får för effekt, varken för byggsektorn eller måleribranschen. Det är därför av största betydelse att måleribranschens parter tar sitt ansvar så att inte kostnadsökningar äventyrar arbetstillfällen.
Vi vet av erfarenhet att tillvaron är föränderlig och kräver anpassningar. En viktig anpassning till dagens samhälle är en förändring av hanteringen av målarnas semesterlöner.
A: Modernisera branschen
Avskaffa Måleribranschens Semesterkassa
Semesterkassan är ett överflödigt administrativt steg för måleriföretag. Det fanns ett klart och lovvärt syfte med Semesterkassan så länge lagstiftning saknades. Det främsta skälet till att införa en semesterkassa var att den dåvarande semesterlagen hade krav på minsta anställnings- och tjänstgöringstid för intjänande av semesterrätt. Dessa kvalifikationsregler passade inte den dåvarande måleribranschen eftersom säsongs- och korttidsanställningar var det vanliga på den tiden.
Idag har Semesterkassan i praktiken ingen betydelse. Den innebär administrativt besvär för företagarna och utgör ett hinder för målarna att få sin semesterlön i anslutning till sin faktiska semester. Dagens system med redovisningar och inbetalningar var fjärde månad till Måleribranschens Semesterkassa medför en likviditetsansträngning och onödig administration för måleriföretagen, vilket i sin tur innebär försämrade konkurrensförutsättningar. Målaremästarna vill därför övergå till semesterlagens regler fullt ut, dock med den ändringen att semesterlönens storlek alltjämt är 12,8 procent.
Vid en eventuell konkurs är krav på semestermedel prioriterade fordringar och täcks av den statliga lönegarantin.
● Målaremästarna yrkar att Måleribranschens Semesterkassa avskaffas.
B: Möt kundernas nya krav
Privatmarknaden är växande och deras krav på färgsättning och service ställer nya krav på yrket. Samtidigt fortsätter de professionella kunderna att ställa krav på lagarbete, flexibilitet och samarbete. Allt detta ska branschen möta med bibehållen hantverksskicklighet. Förutom duktiga yrkesmän och -kvinnor behöver branschen målare som är flexibla, sociala och ansvarstagande. Avtalet måste värna om yrkeskunskap, men samtidigt göra det möjligt att utveckla andra kompetenser. Därför krävs ett kompletterande lönesystem, ett system som gör det möjligt för företag att mera flexibelt uppmuntra kompetenser som ansvarstagande, merförsäljning och kvalitet i en vidare bemärkelse.
Fram till 2000-talet kunde den svenska byggsektorn till stora delar ses som en inhemsk industri utan internationell konkurrens. Alla måleriföretag hade samma förutsättningar. Så är det inte längre. Byggsektorn har blivit alltmer marknadsstyrd. Sverige är idag en del av den Europeiska Unionens inre marknad med 27 medlemsnationer. Detta har – och kommer alltmer – att förändra den svenska målerimarknaden. Såväl måleriföretagen som deras medarbetare utsätts för en hårdnande konkurrens från en alltmer påtaglig omvärld. Förutsättningarna för de kollektivavtalsbundna måleriföretagen är inte längre desamma. I takt med internationaliseringen ökar trycket på kollektivavtalen. Avtalen får inte hämma svenska företag i den internationella konkurrensen. Och samtidigt måste de värna om målarnas trygghet. Ett sätt att i denna konkurrens utveckla och betjäna nya marknader, är att utvidga servicearbetaravtalet.
Behovet av förändring i avtalen för att matcha marknadens krav finns inom flera områden. Ett av dem är löneperioden för målarna. Med dagens avtal styrs löneutbetalningen av en löneperiod mellan den 15:e i varje månad. Modellen innebär ett rejält administrativt krångel för företagen.
För det första bygger all affärsredovisning på kalendermånad. Att genomföra en avräkning i mitten av två kalendermånader är opraktiskt. För det andra innebär det att den administrativa personalen har en förhållandevis kort tid att hantera löneutbetalningarna. För det tredje är det viktigt ur likviditetssynpunkt att kunna fakturera beställaren så fort som möjligt och man behöver då känna till periodens kostnader.
Därför skulle en övergång till kalendermånad som period för löneberäkning ge många fördelar: Förenklad administration beträffande lönehanteringen, vilket är bra för målarna, då risken för fel minskar. Förenkling av projektredovisningen, vilket förbättrar projektstyrningen och ökar möjligheterna till snabbare fakturering. Bättre kontroll på siffrorna, vilket förbättrar kvalitetssäkringen i verksamheten.
För att möta de nya förutsättningarna yrkar Målaremästarna
• att ett kompletterande lönesystem införs
• att löneperioden (beräkningsperioden) ändras till kalendermånad
• att tillämpningsområdet för servicearbetaravtalet utvidgas.
C: Vinn slaget om arbetskraften
Vi vet att ett av de viktigaste slagen i framtiden handlar om rekrytering. Rimligen kommer 20 % av våra medarbetare att ha ett annat modersmål än svenska. Och en ökande andel kommer att föda barn. Hur ser vi till att det är de bästa tjejerna och killarna, oavsett bakgrund, som kommer till vår bransch? Hur får vi våra medarbetare att känna sig trygga och engagerade i sitt yrkesval? Hur säkrar vi att de får reallöneökningar och trygghet?
Det vi vet om morgondagens arbetskraft är att deras förväntningar på arbetslivet är höga. De har aldrig skrivit på en skrivmaskin, i deras värld är internet en självklarhet, liksom eget ansvar, stort inflytande och en hög lön. De förväntar sig stimulerande arbetsuppgifter och lön efter prestation. I gengäld är de fullt beredda att arbeta mer flexibelt och ta större ansvar. Detta rimmar med kundernas förändrade krav, men inte med utbildningsavtalets utformning. Dags att anpassa avtalet efter verkligheten!
● Målaremästarna yrkar att ett nytt utbildningsavtal införs.
D: Avskaffa Riksskiljenämnden
Sedan lång tid tillbaka handläggs rättstvister (arbetstvister) i måleribranschen genom skiljeförfarande i de fall lagen om rättegången i arbetstvister så tillåter. Detta sker i Riksskiljenämnden som är partssammansatt men med en utomstående ordförande.
Skiljeförfarandet kostar parterna i form av administration, ledamöternas deltagande i skiljeförfarandet och arvode till ordföranden. Det finns inte tillräckligt med bärande argument för att detta ska fortlöpa. Det är därför inte mer än rimligt att parterna avskaffar skiljeklausulen och istället låter arbetsdomstolen avgöra eventuella framtida rättstvister.
● Målaremästarna yrkar att Riksskiljenämnden avskaffas.
E: Övriga yrkanden
● En sanktion införs i avtalet för det fall arbetstagaren inte följer den avtalade arbetstiden på det sättet att arbetstagaren, förutom löneavdrag avseende den aktuella tiden, även har att utge ett normerat skadestånd till arbetsgivaren.
● Bestämmelserna om helglön, arbetstidsförkortning, fria verktyg (1 500 kronor) samt informationsskyldighet enligt den s k gröna listan vid anlitande av underentreprenör utmönstras ur avtalet.
● Bestämmelserna om varuinformationsblad samt innehåll i skyddsväska utmönstras ur avtalet.
● Bestämmelserna om föräldralön får delvis ny utformning i förtydligande syfte.
● Parterna träffar överenskommelse om att göra en gemensam framställan till arbetsförmedlingen om att varselskyldighet vid driftsinskränkning uppkommer först då fler än 19 arbetstagare berörs av driftsinskränkningen.
● En översyn av ackordsprislistan företas, eventuella justeringar genomförs.
F: Avtalsperiod
Målaremästarna yrkar på att ett flerårigt avtal tecknas.
G: Målaremästarnas yrkanden med textförändringar
Detaljerade textförändringar i avtalen relaterade till ovanstående yrkanden kommer att överlämnas inom kort.
H: Konsekvensändringar, ytterligare yrkanden m m
Erforderliga konsekvensändringar relaterade till ovanstående yrkanden vidtas i övriga avtalsområden mellan parterna.
Utöver ovanstående yrkanden förbehåller sig Målaremästarna rätten att framställa ytterligare yrkanden, preciseringar och förtydliganden under förhandlingarnas gång. Vidare förbehåller sig Målaremästarna rätten att ändra, tillägga och utveckla bifogade textförslag.
Målaremästarnas förhoppning är att denna framställning kan diskuteras på ett konstruktivt sätt och att parterna träffar överenskommelser som stärker företagens konkurrenskraft och därmed förbättrar medarbetarnas löneutveckling och anställningstrygghet.