Den färg vi uppfattar på en yta eller ett föremål påverkas alltid av de andra färger som finns i vårt synfält. När färgerna gränsar till varandra på en plan yta förstärks skillnaden mellan dem genom ett fenomen som kallas kontrastförstärkning, simultankontrast eller induktion.
När två färgytor möts påverkas intrycket av båda, men normalt är effekten starkare för den mindre ytan. Alla egenskaper hos färgen kan påverkas, både kulörton, ljushet och kulörthet. Nedan visas tre typexempel, där infälten i varje par är klippta ur samma färgade papper. I praktiken kombineras ofta de olika typerna av induktion.
Provmåla!
Kontrastförstärkningen har stor betydelse när vi väljer färger. Färgprover som ses mot en vit bakgrund påverkas av bakgrunden och ser mörkare ut än de skulle göra separat. Vår uppfattning av provet påverkas också av de andra prover vi ser samtidigt. Det är därför viktigt att se färgen på en större yta innan man väljer den för en hel fasad eller vägg, och att göra en provmålning där alla detaljfärger prövas tillsammans.
Kontrastförstärkning
Några exempel på kontrastförstärkning på fasader och i rum:
- Om två angränsande hus har olika gula färger förskjuts de åt olika håll, och risken är då stor att det ena huset uppfattas som smutsigt och / eller grönaktigt.
- Gråvita fönstersnickerier blir mörka mot en vit fasad medan de uppfattas som vita när de ställs mot en mörk fasad.
- Neutralgrå detaljer uppfattas som blågrå mot en gul fasad och gröngrå mot en rosa fasad.
- Beiga golvlister kan bli gråa mot en starkt gul vägg, rosa mot en grön vägg, gula mot en grå vägg och nästan vita mot en mörkt röd vägg.
När färger möts över hörn eller befinner sig i olika plan har kontrastförstärkningen mindre betydelse, och färgernas inbördes påverkan kan leda till att de i stället blir mera lika. Mer om detta finns att läsa under länken Färgsätt och måla / Inomhus / Färg och ljus.
Ljushetsinduktion: En yta ser mörkare ut mot ljus bakgrund än mot en mörk. Mot ljus bakgrund blir infältet mörkt, mot mörk bakgrund blir det ljust.
Kulörthetsinduktion: En yta blir starkare kulört mot en blek bakgrund än mot en mera intensiv i samma kulörton. Mot grå bakgrund blir infältet tydligt rosa, mot röd bakgrund blir det nästan grått.
Kulörtoninduktion: En ytas kulörton förskjuts från den omgivande ytans kulörton. Mot blå bakgrund blir infältet grönt, mot grön bakgrund blir det blått.